Jägarexamen prov: så går teoriprovet och skjutproven till
Öva inför teoriprovet med frågor inom artkunskap, viltvård, lagstiftning, vapen och ammunition, säkerhet och jaktetik. Varje svar har en förklaring och en källa. Det här är ett övningsprov från redaktionen, inte Naturvårdsverkets prov.
Starta provet
-
Artkunskap
Vilken av de här arterna byter till vit vinterpäls?
- A. Fälthare
- B. Vildkanin
- C. Skogshare
Visa svar
Rätt svar: C. Skogshare
Skogsharen blir vit på vintern. Fältharen behåller en gråbrun päls året om. Källa: Allmän artkunskap.
-
Artkunskap
Vad kallas rådjurets hona?
- A. Get
- B. Hind
- C. Sugga
Visa svar
Rätt svar: A. Get
Rådjurets hona kallas get och hanen bock. Hind används om hona av kronhjort och dovhjort, sugga om vildsvin. Källa: Allmän artkunskap.
-
Artkunskap
Vilken andart har en hane med glänsande grönt huvud och smal vit halsring i praktdräkt?
- A. Bläsand
- B. Gräsand
- C. Kricka
Visa svar
Rätt svar: B. Gräsand
Gräsandhanen känns igen på det gröna huvudet och den vita halsringen. Bläsandhanen har rödbrunt huvud med gul panna. Källa: Allmän artkunskap.
-
Artkunskap
Vilket av djuren har fördröjd fosterutveckling, så att ungarna föds på våren trots att parningen sker på sommaren?
- A. Älg
- B. Vildsvin
- C. Rådjur
Visa svar
Rätt svar: C. Rådjur
Rådjuret parar sig i juli och augusti men fostret börjar inte utvecklas på allvar förrän på vintern, och kiden föds i maj och juni. Källa: Allmän artkunskap.
-
Artkunskap
Vilken av de här arterna räknas som en främmande art i svensk fauna?
- A. Mårdhund
- B. Grävling
- C. Skogsmård
Visa svar
Rätt svar: A. Mårdhund
Mårdhunden kommer ursprungligen från Östasien och finns med bland de främmande viltarterna i jaktförordningens bilaga 4 punkt 1. Källa: Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, bilaga 4 punkt 1.
-
Artkunskap
Vilken skogsfågel samlas på våren på isar och öppna myrar där tupparna spelar med bubblande läten?
- A. Tjäder
- B. Orre
- C. Järpe
Visa svar
Rätt svar: B. Orre
Orrtupparna spelar i grupp på öppna platser med ett bubblande och fräsande läte. Tjädern spelar inne i skogen och järpen visslar. Källa: Allmän artkunskap.
-
Artkunskap
Vad lever bävern främst av?
- A. Fisk och kräftor
- B. Insekter och maskar
- C. Bark, kvistar och vattenväxter
Visa svar
Rätt svar: C. Bark, kvistar och vattenväxter
Bävern är växtätare och äter bark och kvistar av lövträd samt vatten- och strandväxter. Den äter inte fisk. Källa: Allmän artkunskap.
-
Viltvård
Vilka ansvarar enligt jaktlagen för att viltvårdsåtgärder utförs och att jakten anpassas efter tillgången på vilt?
- A. Länsstyrelsen och kommunen
- B. Naturvårdsverket
- C. Markägaren och jakträttshavaren
Visa svar
Rätt svar: C. Markägaren och jakträttshavaren
Enligt 4 § jaktlagen svarar markägaren och jakträttshavaren för viltvården. Källa: Jaktlag (1987:259), 4 §.
-
Viltvård
Vad är syftet med viltvården enligt jaktlagen?
- A. Att bevara landets viltarter och främja en lämplig utveckling av viltstammarna
- B. Att ge så stor avskjutning som möjligt varje år
- C. Att hålla allt vilt borta från jordbruksmark
Visa svar
Rätt svar: A. Att bevara landets viltarter och främja en lämplig utveckling av viltstammarna
Jaktlagens 4 § anger att viltet ska vårdas för att bevara arterna och främja en lämplig utveckling av stammarna. Källa: Jaktlag (1987:259), 4 §.
-
Viltvård
Vem kan besluta om förbud mot utfodring av vilt i ett visst område för att minska risken för trafikolyckor?
- A. Kommunen
- B. Polismyndigheten
- C. Länsstyrelsen
Visa svar
Rätt svar: C. Länsstyrelsen
Länsstyrelsen får enligt 6 § jaktlagen besluta om förbud eller villkor för utfodring. Beslutet ska gälla ett begränsat område och vara tidsbegränsat. Källa: Jaktlag (1987:259), 6 §.
-
Viltvård
Vad kallas det när flera fastigheter sammanförs för att samordna jakten och viltvården?
- A. Viltvårdsområde
- B. Licensområde
- C. Fredningsområde
Visa svar
Rätt svar: A. Viltvårdsområde
Enligt lagen om viltvårdsområden kan två eller flera fastigheter bilda ett viltvårdsområde med en viltvårdsområdesförening. Källa: Lag (2000:592) om viltvårdsområden, 1 §.
-
Viltvård
Under vilken period ska hundar hållas så att de inte kan springa lösa i marker där det finns vilt?
- A. 1 oktober till 31 januari
- B. 1 mars till 20 augusti
- C. 1 juli till 30 juni
Visa svar
Rätt svar: B. 1 mars till 20 augusti
Under 1 mars till 20 augusti föds och växer många viltungar upp, och då får hundar inte springa lösa i viltmarker. Källa: Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter, 16 §.
-
Viltvård
Vart går pengarna från viltvårdsavgiften som jägare betalar?
- A. Till viltvårdsfonden
- B. Till kommunens fritidsförvaltning
- C. Direkt till markägarna
Visa svar
Rätt svar: A. Till viltvårdsfonden
Viltvårdsavgiften bildar viltvårdsfonden, som får användas för att främja viltvården och liknande ändamål. Källa: Jaktlag (1987:259), 41 §; Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, 50 §.
-
Viltvård
Får man ta ägg från en fågelart som har allmän jakttid?
- A. Ja, under artens jakttid
- B. Ja, men bara från gäss
- C. Nej, ägg får inte tas eller förstöras
Visa svar
Rätt svar: C. Nej, ägg får inte tas eller förstöras
Jaktförordningen tillåter jakt under de allmänna jakttiderna men förbjuder ingrepp i fåglarnas bon och att ta eller förstöra ägg. Källa: Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, 2 §.
-
Lagstiftning
Vilken period omfattar ett jaktår?
- A. 1 januari till 31 december
- B. 1 juli till 30 juni
- C. 1 augusti till 31 juli
Visa svar
Rätt svar: B. 1 juli till 30 juni
Jaktåret löper från 1 juli till 30 juni enligt 2 § jaktförordningen. Källa: Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, 2 §.
-
Lagstiftning
Vem har jakträtten på en fastighets mark om marken inte är utarrenderad och inget annat har avtalats?
- A. Fastighetsägaren
- B. Kommunen
- C. Den lokala jaktföreningen
Visa svar
Rätt svar: A. Fastighetsägaren
Huvudregeln i 10 § jaktlagen är att fastighetsägaren har jakträtten. Vid jordbruksarrende har arrendatorn den om inget annat avtalats. Källa: Jaktlag (1987:259), 10 §.
-
Lagstiftning
Hur mycket kostar viltvårdsavgiften (statligt jaktkort) för jaktåret 2026/27?
- A. 300 kronor
- B. 350 kronor
- C. 400 kronor
Visa svar
Rätt svar: C. 400 kronor
Avgiften är 400 kronor och gäller ett jaktår, enligt 49 § jaktförordningen. Beloppet har varit 400 kronor sedan jaktåret 2021/22. Källa: Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, 49 §.
-
Lagstiftning
Vad är huvudregeln för vilt enligt jaktlagen?
- A. Viltet får jagas om det inte uttryckligen är fredat
- B. Markägaren får jaga allt vilt på sin mark året runt
- C. Viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lag, föreskrift eller beslut
Visa svar
Rätt svar: C. Viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lag, föreskrift eller beslut
Enligt 3 § jaktlagen är viltet fredat. Jakt är bara tillåten när det följer av lagen eller föreskrifter och beslut med stöd av den. Källa: Jaktlag (1987:259), 3 §.
-
Lagstiftning
Under vilka förutsättningar får jakt bedrivas från en båt med motor?
- A. Motorn ska vara avstängd och minst en minut ska ha gått sedan den stängdes av
- B. Båten ska gå med låg fart
- C. Det är aldrig tillåtet
Visa svar
Rätt svar: A. Motorn ska vara avstängd och minst en minut ska ha gått sedan den stängdes av
Jakt från motordrivna fortskaffningsmedel är förbjuden, men 20 § jaktförordningen gör undantag för båt med avstängd motor efter minst en minut. Källa: Jaktlag (1987:259), 31 §; Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, 20 §.
-
Lagstiftning
När ska den som har fällt eller skadeskjutit en björn anmäla det till länsstyrelsen?
- A. Inom två veckor
- B. Utan dröjsmål och senast samma dag
- C. Efter jakttidens slut
Visa svar
Rätt svar: B. Utan dröjsmål och senast samma dag
För björn, varg, järv och lo gäller anmälan utan dröjsmål och senast samma dag enligt 5 b § jaktförordningen. Källa: Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, 5 b §.
-
Lagstiftning
Hur många av de 70 provfrågorna måste vara rätt besvarade för att det teoretiska provet i jägarexamen ska bli godkänt?
- A. 50
- B. 60
- C. 65
Visa svar
Rätt svar: B. 60
Provet har 70 frågor och ska lösas på högst 60 minuter. Minst 60 rätta svar krävs för godkänt. Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter om jägarexamen (NFS 2015:10), ändrad t.o.m. NFS 2023:5, 13 a §.
-
Vapen och ammunition
Vilken kulpatronklass krävs vid jakt på älg?
- A. Klass 1
- B. Klass 2
- C. Klass 3
Visa svar
Rätt svar: A. Klass 1
Klass 1 får användas på alla viltarter. Klass 2 och 3 får inte användas på bland annat älg, hjortar, vildsvin och björn. Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt (NFS 2023:8), 2 kap. 11 till 13 §§.
-
Vapen och ammunition
Vilken är den lägsta kulpatronklass som får användas vid jakt på rådjur?
- A. Klass 1
- B. Klass 2
- C. Klass 3
Visa svar
Rätt svar: B. Klass 2
Klass 2 är tillåten för rådjur, medan klass 3 uttryckligen inte får användas på rådjur. Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt (NFS 2023:8), 2 kap. 12 och 13 §§.
-
Vapen och ammunition
Hur många patroner får ett halvautomatiskt hagelgevär rymma totalt vid jakt?
- A. Två
- B. Tre
- C. Fem
Visa svar
Rätt svar: B. Tre
Magasinet ska vara byggt eller ändrat så att vapnet inte kan laddas med fler än tre patroner, två i magasinet och en i patronläget. Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt (NFS 2023:8), 3 kap. 3 §.
-
Vapen och ammunition
Vilken piplängd måste ett kulgevär minst ha för att få användas vid jakt?
- A. 40 cm
- B. 45 cm
- C. 48 cm
Visa svar
Rätt svar: B. 45 cm
Kulgevär ska ha minst 45 cm piplängd. För hagelgevär och kombinationsgevär är kravet minst 48 cm. Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt (NFS 2023:8), 2 kap. 4 §.
-
Vapen och ammunition
Får ett hagelgevär laddat med hagelpatroner användas vid jakt på vildsvin?
- A. Ja, om haglen är grova
- B. Ja, men bara på årsungar
- C. Nej
Visa svar
Rätt svar: C. Nej
Hagelpatroner får inte användas på bland annat vildsvin, älg, hjortar och björn. Vildsvin får under vissa villkor jagas med slugpatron, men inte med hagel. Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt (NFS 2023:8), 3 kap. 13 och 16 §§.
-
Vapen och ammunition
Hur stora får haglen högst vara i en hagelpatron vid vanlig jakt?
- A. 3,0 mm
- B. 4,1 mm (US nr 1)
- C. 5,0 mm
Visa svar
Rätt svar: B. 4,1 mm (US nr 1)
Hagelpatronen ska vara laddad med hagel som är 4,1 mm eller mindre. Grövre hagel tillåts bara i särskilda fall, till exempel vid eftersök och viss skyddsjakt. Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt (NFS 2023:8), 3 kap. 12 §.
-
Vapen och ammunition
Inom vilket avstånd från en våtmark är det förbjudet att skjuta hagelammunition som innehåller minst en viktprocent bly?
- A. 50 meter
- B. 100 meter
- C. 300 meter
Visa svar
Rätt svar: B. 100 meter
EU:s kemikalieregler förbjuder blyhagel i eller inom 100 meter från en våtmark, och man får inte heller ha sådan ammunition med sig dit. Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt (NFS 2023:8), 3 kap. 15 §, med hänvisning till Reach bilaga XVII.
-
Säkerhet
Hur ska skjutvapen förvaras när de inte används?
- A. I en låst bil
- B. I ett säkerhetsskåp eller ett annat lika säkert förvaringsutrymme
- C. I en garderob, bara ammunitionen förvaras separat
Visa svar
Rätt svar: B. I ett säkerhetsskåp eller ett annat lika säkert förvaringsutrymme
Vapenlagen kräver att skjutvapen som inte används förvaras i säkerhetsskåp eller i ett annat lika säkert utrymme. Källa: Vapenlag (1996:67), 5 kap. 2 §.
-
Säkerhet
Vad gäller när ett skjutvapen förvaras i en bil eller annat motordrivet fortskaffningsmedel?
- A. Vapnet får vara laddat om det är säkrat
- B. Bara patronläget måste vara tomt
- C. Det får inte finnas ammunition i vapnets patronläge eller magasin
Visa svar
Rätt svar: C. Det får inte finnas ammunition i vapnets patronläge eller magasin
Enligt 22 § jaktförordningen får det inte finnas ammunition i patronläge eller magasin när vapnet förvaras i ett motordrivet fortskaffningsmedel. Källa: Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, 22 §.
-
Säkerhet
Hur ska ett skjutvapen vara när det transporteras?
- A. Laddat men säkrat
- B. Oladdat och, i den mån det är lämpligt, isärtaget och nerpackat
- C. Väl synligt så att andra ser att det är ett vapen
Visa svar
Rätt svar: B. Oladdat och, i den mån det är lämpligt, isärtaget och nerpackat
Den som transporterar ett skjutvapen ska hindra att obehöriga kommer åt det, och vapnet ska vara oladdat och om möjligt isärtaget och nerpackat. Källa: Vapenlag (1996:67), 5 kap. 4 §.
-
Säkerhet
Vad säger jaktlagen om hur jakten ska bedrivas med hänsyn till människor och egendom?
- A. Jakten ska bedrivas så att människor och egendom inte utsätts för fara
- B. Jägaren ansvarar bara för skador på annans mark
- C. Lagen ställer inga sådana krav
Visa svar
Rätt svar: A. Jakten ska bedrivas så att människor och egendom inte utsätts för fara
Enligt 27 § jaktlagen ska jakten bedrivas så att människor och egendom inte utsätts för fara. Källa: Jaktlag (1987:259), 27 §.
-
Säkerhet
Vad måste du alltid kontrollera innan du skjuter med kulgevär?
- A. Att viltet har stått still i minst en minut
- B. Att kikarsiktet står på högsta förstoring
- C. Att kulan stoppas av ett säkert kulfång bakom viltet
Visa svar
Rätt svar: C. Att kulan stoppas av ett säkert kulfång bakom viltet
En kula kan gå långt efter att den passerat eller missat viltet. Ett säkert kulfång, till exempel marken bakom djuret, krävs för att ingen ska utsättas för fara. Källa: Jaktlag (1987:259), 27 §; allmän skjutsäkerhet.
-
Säkerhet
Varför ska man undvika att skjuta mot vattenytor, is eller stenar?
- A. Det är stor risk för rikoschetter
- B. Vapnet kan ta skada
- C. Det skrämmer bort annat vilt
Visa svar
Rätt svar: A. Det är stor risk för rikoschetter
Kulor och hagel kan studsa okontrollerat mot hårda eller plana ytor som vatten, is och sten och då träffa något helt annat än det man siktat på. Källa: Jaktlag (1987:259), 27 §; allmän skjutsäkerhet.
-
Jaktetik
Vad ska jägaren göra om ett vilt har skadats vid jakt?
- A. Vänta till nästa dag och se om djuret återhämtar sig
- B. Snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret ska kunna spåras upp och avlivas
- C. Bara anmäla händelsen om djuret är fredat
Visa svar
Rätt svar: B. Snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret ska kunna spåras upp och avlivas
Jaktlagens 28 § kräver att jägaren snarast ser till att det skadade djuret spåras upp och avlivas. Källa: Jaktlag (1987:259), 28 §.
-
Jaktetik
Hur snabbt ska en hund som är tränad för eftersök kunna finnas på skottplatsen vid jakt på älg, hjort, rådjur eller vildsvin?
- A. Inom 30 minuter
- B. Inom två timmar
- C. Inom ett dygn
Visa svar
Rätt svar: B. Inom två timmar
Vid jakt på bland annat klövvilt och stora rovdjur ska en särskilt tränad eftersökshund kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från skottet. Källa: Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, 17 §.
-
Jaktetik
Vilka vildsvin får inte jagas med allmän jakttid under perioden 1 april till 31 januari?
- A. Galtar som väger över 100 kilo
- B. Årsungar
- C. Suggor som följs av randiga eller bruna små kultingar
Visa svar
Rätt svar: C. Suggor som följs av randiga eller bruna små kultingar
Bilaga 1 undantar sugga som följs av små randiga eller bruna kultingar, så att ungarna inte blir moderlösa. Källa: Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, bilaga 1 punkt 8.
-
Jaktetik
Hur får jakt på älg, hjort och rådjur bedrivas under timmen efter solnedgången?
- A. Bara som smyg- eller vaktjakt
- B. Bara med ställande hund
- C. Som vanligt, utan begränsning
Visa svar
Rätt svar: A. Bara som smyg- eller vaktjakt
Jakten är tillåten till en timme efter solnedgången, men under den sista timmen bara som smyg- eller vaktjakt. Källa: Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, 9 §.
-
Jaktetik
Vad måste du enligt huvudregeln ha med dig vid jakt på änder och gäss?
- A. En båt
- B. En hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel
- C. Lockfåglar
Visa svar
Rätt svar: B. En hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel
Vid jakt på ringduva, gäss och änder ska en apporterande eller markerande hund medföras. Undantag finns bland annat för jakt på snötäckt mark och från båt i öppet vatten. Källa: Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, 17 §.
-
Jaktetik
Ett rådjur som skadats vid jakt tar sig in på ett annat jaktområde. Vad ska jägaren göra?
- A. Se till att jakträttshavaren eller markägaren där snarast underrättas
- B. Avbryta allt eftersök
- C. Ingenting, ansvaret går över till grannen
Visa svar
Rätt svar: A. Se till att jakträttshavaren eller markägaren där snarast underrättas
Jaktlagen kräver att jakträttshavaren eller markägaren på det andra området underrättas snarast. Går de inte att nå får polisen underrättas i stället. Källa: Jaktlag (1987:259), 28 §.
Källor
- Jaktlag (1987:259)
- Jaktförordning (1987:905), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693
- Vapenlag (1996:67)
- Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter
- Lag (2000:592) om viltvårdsområden
- Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:8) om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
- Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:10) om jägarexamen, konsoliderad t.o.m. NFS 2023:5
- Naturvårdsverket: Teoriprov för jägarexamen
- Naturvårdsverket: Så går det till att ta jägarexamen
- Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:10) om jägarexamen
- Jägareförbundet Gotland: Om jägarexamen
- Jägareförbundet Norrbotten: Jägarexamen
Övningsprovet ovan är ett sätt att testa dina kunskaper innan du skriver det riktiga teoriprovet. Här står hur övningen fungerar, hur Naturvårdsverkets prov går till och vad som krävs på skjutbanan. Vill du veta mer om hela vägen till examen, kurser och kostnader finns guiden om jägarexamen.
Testa dina kunskaper: så fungerar övningsprovet
Övningsprovet består av egna frågor som redaktionen skrivit och kontrollerat mot jaktlagen, jaktförordningen, vapenlagen och Naturvårdsverkets föreskrifter. Det är alltså inte Naturvårdsverkets prov och innehåller inga av de riktiga provfrågorna, som omfattas av sekretess.
- Välj områden: artkunskap, viltvård, lagstiftning, vapen och ammunition, säkerhet och jaktetik.
- Välj antal: 10, 20 eller alla frågor. Frågorna blandas varje gång.
- Facit direkt: efter varje svar ser du rätt alternativ, en kort förklaring och källan.
- Utan JavaScript visas alla frågor som en lista där svaren kan fällas ut.
Övningsfrågorna har tre svarsalternativ, medan det riktiga provet har fyra. Se övningen som en kontroll av att du kan grunderna, inte som en garanti för att du klarar provet. Läs kursboken och håll dig uppdaterad om lagändringar, till exempel de nya jakttiderna som gäller från 1 juli 2027.
Jägarexamen teoriprov: så går det till
Teoriprovet består av 70 frågor som ska besvaras på högst 60 minuter, och minst 60 måste vara rätt för godkänt. Varje fråga har fyra svarsalternativ, ibland med en bild, och bara ett alternativ är rätt.
Var och hur skrivs provet?
Provet är digitalt och görs i Naturvårdsverkets app för teoriprov för jägarexamen, på din egen mobil eller surfplatta, inför en godkänd provledare. Du får studera på egen hand, men provet måste skrivas under provledarens uppsikt. Inga hjälpmedel som kursmaterial är tillåtna, och provledaren får en signal om du lämnar appen under provet.
Några praktiska saker att tänka på enligt Naturvårdsverket:
- Ladda ner appen i förväg och prova demoläget på den enhet du ska använda.
- Ha fulladdat batteri och internet, via provlokalens wifi eller minst 80 MB surf.
- Stäng andra appar och stäng av notiser.
- Ta med hörlurar om du vill få frågorna upplästa.
Den som har dyslexi, en funktionsvariation eller svårt med språket kan få förlängd provtid eller skriva enskilt. Kontakta provledaren i god tid. Provet kan också ställas om till engelska i appen.
Efter provet
När du lämnat in ser du ett preliminärt resultat. Provledaren måste godkänna det innan teoriprovet räknas som godkänt. Resultatet registreras i Jägarregistret, där du också kan se hur du presterade inom varje ämnesområde. Vilka enskilda frågor du svarade fel på visas aldrig.
Jägarexamen frågor: de 16 ämnesområdena
Frågorna i teoriprovet hämtas från 16 ämnesområden som Naturvårdsverket bestämmer:
| Ämnesområde | Ämnesområde |
|---|---|
| Artkännedom | Jaktmetoder |
| Ekologi, naturens och djurens utveckling | Miljö- och naturvårdshänsyn |
| Fångst av vilda däggdjur och fåglar | Omhändertagande av fällt vilt |
| Jakt- och vapenlagstiftning | Skadskjutning och eftersök |
| Jaktetik | Skjutvapen och skjutteknik |
| Jakthundar | Skottverkan, ammunition och ballistik |
| Säkerhet vid vapenhantering | Viltforskning |
| Viltförvaltning och viltskador | Viltvård |
Lagstiftningen ändras ofta, och provfrågorna justeras därefter. Naturvårdsverket påpekar att tryckt kurslitteratur kan ligga lite efter, så det lönar sig att kontrollera aktuella regler parallellt med boken.
Skjutproven: hagelgevär, kulgevär och högvilt
En fullständig jägarexamen består av det teoretiska provet och tre praktiska prov. Teoriprovet ska vara godkänt innan du gör skjutproven, och du tar med intyg om det. Skjutproven avläggs på provbanor som Polismyndigheten godkänt, inför en provledare. Naturvårdsverket bestämmer innehållet i proven, medan Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund sköter det praktiska genomförandet. Provbanorna och deras provdagar hittar du hos jägarorganisationerna och på den lokala skjutbanan.
| Delprov | Moment |
|---|---|
| Hagelgevärsprov | Säker vapenhantering, avståndsbedömning, lerduveskjutning, skjutning mot markmål |
| Grundprov kulgevär | Säker vapenhantering, precisionsskjutning |
| Högviltprov kulgevär | Skjutning mot stående och löpande älgfigur |
Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter skjuter du vid lerduveskjutningen mot sex lerduvor som kastas rakt ut från dig, och minst fyra måste träffas. Vid högviltprovet krävs minst tre godkända serier om fyra skott samma dag, och du får skjuta högst nio serier den dagen.
Du behöver inte göra alla tre delproven. Teoriprovet och hagelgevärsprovet räcker för att få söka licens för hagelvapen. Med en komplett examen kan du söka licens hos Polismyndigheten för alla vapentyper som är tillåtna för jakt i Sverige.
När du har klarat jägarexamen
Jägarexamen ger dig rätt att ansöka om vapenlicens, men Polismyndigheten prövar själv om du är lämplig. För att sedan få jaga ska du betala viltvårdsavgiften på 400 kronor per jaktår och få ett statligt jaktkort. Fler regler för jägare finns under Regler och licenser.
Vanliga frågor
Hur många frågor har teoriprovet i jägarexamen?
Teoriprovet har 70 frågor som ska besvaras på högst 60 minuter. Varje fråga har fyra svarsalternativ, varav ett är rätt. Minst 60 frågor måste vara rätt besvarade för godkänt.
Är frågorna i övningsprovet samma som i det riktiga provet?
Nej. Frågorna här är skrivna av redaktionen utifrån jaktlagen, jaktförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter. Naturvårdsverkets egna provfrågor omfattas av sekretess och lämnas inte ut, varken nya eller gamla.
Får man se vilka frågor man svarade fel på?
Nej, inte i det riktiga provet. I Jägarregistret kan du däremot se hur du presterade inom de olika ämnesområdena, vilket visar vad du behöver plugga mer på.
Kan man skriva teoriprovet på engelska?
Ja. I appen där teoriprovet görs kan hela provet ställas om till engelska. Det går också att använda en tolk som du själv bekostar och som jägarorganisationen godkänt i förväg.
Måste man klara teoriprovet innan skjutproven?
Ja. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska godkänt teoriprov vara avlagt före de praktiska proven, och du tar med intyg om det till skjutbanan.