Vilt och fisk
Kräftburar av mörkt nät med flöten och rep staplade på en träbrygga vid en skogssjö i kvällsljus

Fiska kräftor: regler för kräftfiske, när du får och hur du gör

Fiska kräftor får du bara med fiskerättsägarens lov, utom tre helger i Vättern. Här är reglerna för signalkräfta och flodkräfta, burarna och kräftpesten.

Av redaktionen Publicerad 6 min läsning

Du får fiska kräftor där fiskerättsägaren ger dig lov, oftast genom ett särskilt kräftfiskekort, och när ägaren bestämmer att fisket får börja. Det finns ingen nationell kräftpremiär längre. Det enda kräftfisket som är fritt för alla är på allmänt vatten i Vättern under tre helger i slutet av augusti och början av september.

När får man fiska kräftor?

Det finns ingen lagstadgad fiskeperiod för kräftfiske, med undantag för signalkräfta i Vättern, enligt länsstyrelsen. Det är fiskerättsägaren, oftast fiskevårdsområdet eller markägaren, som bestämmer när och hur mycket det får fiskas i sitt vatten.

Kräftpremiär i augusti

Traditionellt börjar kräftfisket i augusti, och många fiskevårdsområden har fortfarande en egen kräftpremiär någon gång i början eller mitten av månaden. Datumet står i villkoren för kräftfiskekortet. Fisket pågår ofta under några helger eller veckor, eftersom ägaren vill hålla beståndet uthålligt.

Kräftfiske i Vättern 2026

På allmänt vatten i Vättern får alla fiska signalkräfta med bur från fredag klockan 17 till söndag klockan 17 under tre helger i rad, med start den fjärde fredagen i augusti. Allmänt vatten i Vättern börjar 300 meter från stranden.

Regel i VätternVad som gäller
Helger 202628 till 30 augusti, 4 till 6 september, 11 till 13 september
TidFredag kl. 17 till söndag kl. 17
RedskapEndast bur, högst sex burar per person samtidigt
FångstHögst 60 kräftor per person och dygn
StorlekKräftor under 10 cm släpps tillbaka direkt
FlyktöppningarBurar med maskstorlek under 50 mm ska ha minst två runda flyktöppningar med minst 28 mm diameter
MärkningFritidsfiskarens fiskekula märks med bokstaven F

Den som också fiskar på enskilt vatten får inte vittja burar på både enskilt och allmänt vatten under samma fiskeresa. Levande kräftor från Vätterns allmänna vatten får inte säljas.

Var får jag fiska kräftor? Regler för fiske på enskilt och allmänt vatten

Kräftfiske följer fiskerätten. I nästan alla sjöar och vattendrag är vattnet enskilt, och då är det fiskerättsägaren som säljer kräftfiskekort, arrenderar ut fisket eller ger lov på annat sätt. Ett vanligt fiskekort för spöfiske räcker i regel inte, kräftfiske kräver ett eget tillstånd.

Gäller det fria fisket i de stora sjöarna kräftor?

Nej. Längs kusten och i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön får alla svenska medborgare fiska fritt med handredskap, men fiskelagens bilaga undantar uttryckligen kräftor i de fem stora sjöarna. Utanför Vätterns tre helger behöver du alltså fiskerättsägarens tillstånd även där.

Vem får fiska signalkräftor?

Enligt Havs- och vattenmyndigheten får signalkräfta fiskas av fiskerättsinnehavare i eget vatten och av yrkesfiskare med särskilt tillstånd. Som fritidsfiskare fiskar du med stöd av fiskerättsinnehavarens lov, till exempel ett kräftfiskekort. Läs villkoren noga: där står hur många burar du får använda, vilka dagar som gäller och hur redskapen ska märkas.

Signalkräfta och flodkräfta: två arter med olika regler

Det finns två arter av sötvattenskräftor i Sverige: den inhemska flodkräftan (Astacus astacus) och den inplanterade signalkräftan (Pacifastacus leniusculus). De ser lika ut men behandlas helt olika i reglerna.

Så skiljer du dem åt

Signalkräftan har en ljus, ofta vit eller turkos fläck vid klons led, den "signal" som gett arten dess namn, och slätare klor. Flodkräftan saknar fläcken och har knottrigare klor. Är du osäker, fråga fiskerättsägaren vilken art som finns i vattnet.

Signalkräftan är en invasiv art

Signalkräftan är en invasiv främmande art som omfattas av EU:s förordning om invasiva arter, främst eftersom den bär på och sprider kräftpest. Levande eller okokt signalkräfta får fiskas och hanteras inom ett hanteringsområde som omfattar Vänern, Dalälven och södra Sverige, med vissa undantag. Utanför området är huvudregeln att den inte får fiskas eller hanteras okokt. Signalkräftor under 10 cm får inte fångas, mätt rakt från pannhornets spets till den fasta kanten av den mellersta stjärtfenan.

Flodkräftan är hotad

Flodkräftan har minskat från cirka 30 000 lokaler år 1907 till cirka 600 till 800 i dag, enligt Havs- och vattenmyndigheten. Det största hotet är kräftpest som sprids med olagligt utsatta signalkräftor. I de stora sjöarna är minimimåttet för flodkräfta 10 cm. Fångar du flodkräfta i ett vatten där det är tillåtet, följ ägarens villkor extra noga.

Kräftpest: så undviker du att sprida smittan

Kräftpest dödar flodkräftor och kan slå ut hela bestånd. Smittan sprids med signalkräftor men också med vatten, båtar, redskap och fisk, så varje kräftfiskare kan bidra till att stoppa den.

  • Flytta aldrig kräftor. Att sätta ut eller flytta kräftor mellan vatten kräver tillstånd från länsstyrelsen, och signalkräfta får aldrig sättas ut i naturliga vatten eller dammar.
  • Släpp inga kräftor i fel vatten. Kräftor eller kräftdelar får inte förvaras eller kastas i annat vatten än där de fångades.
  • Desinficera eller torka redskapen. Burar, båt och stövlar som varit i ett annat vatten ska desinficeras eller torkas helt innan de används igen. Kokning under lock i minst 5 minuter är en av metoderna som länsstyrelsen anger.
  • Ta inte med betesfisk från en sjö till en annan.

Så fiskar du kräftor: burar, bete och vittjning

Det vanligaste sättet att fånga kräftor i Sverige är med kräftburar, ibland kallade mjärdar. Kontrollera att kräftburarna är hela och att flyktöppningarna inte är blockerade, så att små kräftor kan ta sig ut. Burarna läggs ut på kvällen och vittjas efter några timmar eller på morgonen, eftersom kräftorna är aktiva i mörker.

Var ska burarna ligga?

Lägg burarna på hårda bottnar med sten, grus eller rötter där kräftorna kan gömma sig, gärna längs strandkanter och stenrösen. Grunt vatten nära land fungerar ofta bäst. Sprid ut burarna så att de inte ligger tätt intill varandra, och märk dem enligt fiskekortets villkor.

Bete och betesbox

Kräftor lockas av doft. Vanligt bete är bitar av fisk, till exempel mört eller braxen, som sätts på betesspettet eller läggs i en betesbox. En betesbox håller betet på plats och gör att kräftorna inte äter upp det direkt, så burarna fiskar längre.

Sumpa och transportera kräftorna

Kräftor får sumpas under pågående fiske i samma vatten, så länge de inte kan ta sig ut. Levande signalkräftor får bara transporteras inom hanteringsområdet, direkt från fiskeplatsen till där de ska kokas, och utrustning och vatten ska desinficeras efteråt. Hur du sedan kokar kräftor med kräftlag hittar du hos Mina Tips. Fler regler för fiske samlar vi under Regler och licenser och fler metoder under Fiske.

Vanliga frågor

När får man fiska kräftor?

Det finns ingen lagstadgad kräftpremiär. Fiskerättsägaren bestämmer när kräftfisket får ske i sitt vatten, och traditionellt börjar det i augusti. Undantaget är allmänt vatten i Vättern, där fisket 2026 var tillåtet tre helger: 28 till 30 augusti, 4 till 6 september och 11 till 13 september.

Får man fiska kräftor utan fiskekort?

Nej, i regel inte. Kräftfiske kräver tillstånd från den som har fiskerätten, oftast ett särskilt kräftfiskekort. Det fria handredskapsfisket i de stora sjöarna gäller inte kräftor. Enda undantaget är Vätterns allmänna vatten under de tre helgerna.

Hur stor måste en kräfta vara?

Signalkräftor under 10 cm får inte fångas och ska släppas tillbaka. I de stora sjöarna gäller också 10 cm för flodkräfta. Kräftan mäts rakt från spetsen av pannhornet till den fasta kanten av den mellersta stjärtfenan.

Får jag flytta kräftor till en annan sjö?

Nej. Att sätta ut eller flytta kräftor mellan vatten kräver tillstånd från länsstyrelsen, och signalkräfta får aldrig sättas ut. Kräftor och kräftdelar får inte heller förvaras eller kastas i ett annat vatten än det där de fångades.