Vildsvinsjakt: jakttid, metoder och trikinprov efter skottet

Vildsvinsjakt får bedrivas från 1 april till 31 januari på alla vildsvin utom suggor med små kultingar, och årsungar får jagas året runt. Vildsvin omfattas inte av dygnsbegränsningen som gäller för rådjur, dovhjort och älg, så jakten pågår lika ofta i mörker som i dagsljus. Det ställer höga krav på säkerhet, val av djur och hantering av köttet.

Jakttid för vildsvin

Den allmänna jakttiden står i jaktförordningens bilaga 1 och gäller hela landet. Det finns ingen del av året med jakttid på en sugga som följs av randiga eller bruna små kultingar.

Skyddsjakt får också bedrivas på vildsvin som kommer in på gården eller i trädgården och kan orsaka skada. Alla arter och län finns i jakttiderna.

Hur jagar man vildsvin och lyckas med jakten?

Vildsvin är mest aktiva under dygnets mörka timmar, i skymning och gryning, och har ett utmärkt luktsinne. Den som vill jaga vildsvin behöver därför lära känna jaktmarken: var viltet äter, var det ligger på dagen och hur vinden står. Fyra jaktformer dominerar:

• Vakjakt vid åtel, från torn i skymning och mörker.
• Vak- och smygjakt på fält, vid vall, ärtsådd och mjölkmogen spannmål.
• Jakt med ställande hund dagtid, där hunden håller djuren kvar tills jägaren kommer fram.
• Drevjakt, där hundar eller drevkarlar trycker djuren mot passen.

Vakjakt vid åtel

Åteljakt är den vanligaste formen av vildsvinsjakt. Jägaren sitter i ett jakttorn med säkert kulfång och väntar in djuren vid en foderplats. Fast belysning vid åteln, rörlig belysning, mörkersikte och värmekamera är tillåtna vid jakt på vildsvin, och termiska sikten får användas vid åtelplatser och i öppen terräng (14 och 14 a §§ jaktförordningen). Reglerna för foder, mängder och avstånd finns i guiden om åtel.

Smygjakt och vakjakt på fält

Under vår och sommar går vildsvinen ut på vallar, betesmarker och nysådda ärtfält, och när vetet blir mjölkmoget i juli drar de till spannmålen. Jakten minskar då skador på grödor, men även erfarna jägare har svårt att se kultingar i hög säd. Jägareförbundets råd är att skjuta mindre vildsvin i spannmål, eller att be lantbrukaren om siktgator där du ser hela djuret. Vinden är din viktigaste hjälp och största fiende.

Jakt med hund och drevjakt

Dagtid ligger vildsvinen i tät terräng där det är nästan omöjligt att smyga sig på dem. Då används en jakthund som letar upp flocken och ställer den, eller drevjakt där flera skyttar står på pass. Hur ett drev läggs upp och hur jaktledaren ordnar passen står i guiden om drevjakt.

Skjut rätt djur: etiken vid vildsvinsjakt

Ett skott på en förande sugga lämnar ungarna utan mamma, och därför är artvalet vid vildsvinsjakt en etisk huvudfråga.

• Se hela djuret och buklinjen. Dragna spenar betyder att suggan är förande.
• Räkna inte med storleken. Enligt Jägareförbundet kan redan vildsvin från cirka 50 kilo levandevikt vara förande suggor.
• Vänta in flocken. Det dröjer ofta en stund innan resten följer efter det första djuret.
• Skjut bara när vildsvinet står still och träffläget är säkert.

Använd hörseln också. Vildsvin som du ännu inte ser hör du ofta innan de kommer fram.

Säkerhet: skottvinklar, kulfång och synlighet

Säkerheten går före varje skottchans. Jägareförbundets checklista inför jakten ger några regler som gäller all kulvapenjakt och väger extra tungt i mörker:

• Kontrollera alltid kulfånget. Skogen är aldrig ett bra kulfång, och den bästa marken är mark som tar upp kulans energi.
• Ett jakttorn ger ett skott snett nedåt och är överlägset för säkerheten.
• Märk förbjudna skjutriktningar med röd signalfärg på träden, så högt att du ser markeringen när du siktar.
• Håll dig till högst 100 meter för kula om avstånden inte är markerade.
• Underskatta aldrig risken för rikoschetter mot frusen mark.

Vid jakt med hund och vid drevjakt ska jägarna synas. Jägareförbundet tar upp signalväst eller färgband i jaktledarens PM, och orange kläder gör att passgrannar och hundförare ser var du står. Skjut aldrig i mörker på något du inte har identifierat med säkerhet.

Eftersök: när vildsvinet inte ligger kvar

Vid jakt efter vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från skottet (17 § jaktförordningen). Ha telefonnumret till eftersöksekipaget klart innan jakten börjar.

Om djuret springer efter skottet: markera skottplatsen och riktningen, gå inte efter in i tät terräng, och vänta på eftersöksekipaget. Ett skadat vildsvin kan gå till anfall, så spårningen sköts bäst av en erfaren hundförare.

Krockar du med ett vildsvin i trafiken är föraren skyldig att märka ut olycksplatsen och underrätta polisen (40 § jaktförordningen). Ring 112. Polisen kopplar in en kontaktperson för den delen av vägnätet, som ordnar eftersöket enligt Nationella viltolycksrådets rutiner.

Vildsvinskött och trikiner: så hanterar du köttet

Vildsvin kan bära trikiner, små parasitmaskar som ligger inkapslade i musklerna. Livsmedelsverkets regler och råd är:

• Säljer eller skänker du kött till privatpersoner ska djuret provtas och analyseras för trikiner. Direktförsäljning kräver dessutom viltundersökarutbildning, en särskild vildsvinsutbildning och registrering hos länsstyrelsen.
• Äter du köttet själv rekommenderar Livsmedelsverket att du ändå tar trikinprov. Analysen är subventionerad för jägare.
• Otestat kött ska genomstekas. I ugn dör trikinerna vid cirka 60 till 65 grader, och vid grillning krävs över 70 grader. Frysning är inte en säker metod eftersom det finns köldtåliga stammar.

Vildsvin som fälls i områden med nedfall från Tjernobyl ska också provtas för cesium när köttet lämnas vidare. Skottrensa ordentligt runt sårkanalen, och välj blyfri ammunition på vilt som ska bli mat.

Afrikansk svinpest är en dödlig virussjukdom hos vildsvin och tamgrisar som lyder under epizootilagen. Viruset överlever länge i miljön och i kött, även fryst, så följ myndigheternas besked om du jagar i ett område där smittan har påträffats. Mer om djuret, vikten och beteendet finns i artikeln om vildsvin.

Källor: Jaktförordning (1987:905) 9, 14, 14 a, 16, 17 och 40 §§ samt bilaga 1 och 4, lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, Naturvårdsverket: Jakt på rådjur, dovhjort, vildsvin och mufflonfår, Livsmedelsverket: Regler för jakt (trikiner, försäljning, cesium och bly), Livsmedelsverket: Trikiner, Svenska Jägareförbundet: Checklista inför jakten, Svensk Jakt (Svenska Jägareförbundet): Fem heta tips för vårens vildsvinsjakt, Nationella viltolycksrådet: Eftersök av trafikskadat vilt.