
Dovhjort: så känner du igen dovhjorten och skiljer den från rådjur
Dovhjort är ett hjortdjur mellan rådjur och kronhjort i storlek, med prickig sommarpäls och skovelhorn. Fakta om vikt, horn, föda, brunst, kalvar och stammen.
Dovhjort (Dama dama) är ett hjortdjur som i storlek ligger mellan rådjur och kronhjort. Om sommaren är pälsen rödbrun med vita prickar, svart rygglinje och vit mage, och hanen bär breda, skovelformade horn. Dovhjorten är Sveriges fjärde största vilda hjortdjur efter älg, kronhjort och vitsvanshjort. Arten infördes av människan på 1500-talet och finns i dag vild främst i Skåne och i spridda bestånd upp till Västmanland och Uppland.
| Dovhjort i korthet | |
|---|---|
| Vetenskapligt namn | Dama dama |
| Vikt | hjort 100 till 120 kg, hind 60 till 80 kg |
| Mankhöjd | hane 85 till 95 cm, hona 73 till 91 cm |
| Brunst | oktober och november |
| Kalvar | oftast en, född i maj till juli |
| Livslängd | upp till 20 år, hanar sällan över 8 till 10 år |
| Status | livskraftig (LC) enligt IUCN |
Kännetecken: hur ser en dovhjort ut?
Den klassiska dovhjorten är rödbrun med vita prickar över rygg och flanker under sommaren. På vintern blir pälsen gråbrun eller mörkbrun och prickarna syns inte längre. Avel i hägn har gett arten en stor färgvariation, och i samma flock kan det gå både nästan svarta och nästan vita djur.
Säkraste kännetecknet bakifrån är den svartvita bakdelen och svansen. Svansen är 15 till 23 cm lång, svart på ovansidan och ljus under, och längre än hos älg, kronhjort och rådjur. Dovhjortar viftar ofta med svansen. Rörelsen är också speciell: en knyckig gång och ibland ett stelbent studsande med alla fyra benen samtidigt, det så kallade fyrsprånget.
Hjort, hind och kalv
Hanen kallas hjort, honan hind och ungen kalv. En hind som ännu inte fått kalv kallas smaldjur eller kolle, och ett djur från förra året kallas fjoling. Bara hjortarna har horn.
Hur stor blir dovhjorten?
Handjuren väger omkring 100 till 120 kg och de största upp till 140 kg. Hindarna väger 60 till 80 kg. Kroppen är 130 till 175 cm lång från nos till svansrot.
| Hjortdjur | Ungefärlig storlek | Svans |
|---|---|---|
| Rådjur | minst av de fyra | kortare än dovhjortens |
| Dovhjort | hjort 100 till 120 kg | lång, svart ovansida |
| Kronhjort | hjort 160 till 240 kg | kortare och blek |
| Älg | 200 till 550 kg | kortare än dovhjortens |
Siffrorna för kronhjort kommer från Aimpoint och för älg från vår artikel om älgens vikt och kännetecken.
Hornen: flera stadier från spetshorn till helskovel
Hornen växer i fyra stadier: spetshorn vid ett år, stånghorn vid två år, halvskovel vid tre till fyra år och helskovel vid fem till sex år. Vid åtta till nio års ålder går hjortarna på retur och hornen blir mindre igen. Äldre hjortar fäller hornen från mitten av april till mitten av maj, yngre några veckor senare. Nya horn börjar växa direkt och basthuden fejas av i augusti.
Vad äter dovhjorten?
Dovhjorten är utpräglad gräsätare men äter också löv, örter, bär, svamp och jordbruksgrödor. På vintern blir bok- och ekollon, ljung, blåbärs- och lingonris samt tall- och granskott viktig föda. Under sommaren kan dieten bestå av mer än ett femtiotal växtarter. Rådjur är i stället ört- och lövätare, och enligt Naturhistoriska riksmuseet håller de två arterna sig därför ofta i olika biotoper där båda finns.
Brunst, kalvar och fortplantning
Brunsten pågår i oktober och november, senast av alla svenska hjortdjur. De stora handjuren försvarar då brunstplatser, ett slags små revir som hindarna besöker. Hjortens brölande under brunsten är det läte man oftast hör, och det påminner om grymtande grisar eller en snarkande människa. Brunsten är så krävande att stora hjortar kan tappa en tredjedel av kroppsvikten under senhösten.
Dräktigheten varar omkring 230 dagar. Hinden får nästan alltid en kalv, ibland två, som väger 2 till 4 kg vid födseln. Kalven ligger gömd de första dagarna, diar i cirka sju månader och blir könsmogen vid 1,5 års ålder. Utanför brunsten går hanarna oftast ensamma eller i ungkarlsflockar på upp till sex djur, medan hindar och kalvar bildar flockar på 7 till 14 djur.
Utbredning: var finns arten i Sverige?
Dovhjorten kommer ursprungligen från Medelhavsområdet och Mindre Asien. Till Sverige kom den under andra hälften av 1500-talet för att hållas i hägn, och på Ölands södra udde har arten funnits sedan 1570. Det skånska beståndet härstammar från hjortar vid Vrams Gunnarstorp, Börringe och Näsbyholm, och dovhjortarna i Svealand från en grupp som släpptes ut på Lövön i Hjälmaren 1877.
I dag är vilda dovhjortar vanligast i Skåne, med fläckvisa bestånd i Götaland och upp till Västmanland och Uppland. Arten sprider sig långsamt eftersom den är flocklevande, trogen sina brunst- och kalvningsplatser och dåligt anpassad till kalla vintrar.
Hur många dovhjortar finns det?
En beräkning på Wikipedia anger stammen till 126 000 djur före jakten 2016. WWF anger 200 000 till 250 000 dovhjortar år 2021 med Svenska Jägareförbundet som källa. Runt år 2000 fälldes färre än 10 000 dovhjortar per år, 20 år senare omkring 80 000. I dag fälls fler dovhjortar än älgar, och enligt WWF dog 6 790 dovhjortar i viltolyckor 2025.
Jakt på dovhjort i korthet
Dovhjort har allmän jakttid, så jakten kräver inget särskilt tillstånd och har ingen antalsgräns men ska anpassas efter tillgången på vilt. Alla djur får jagas 1 till 20 oktober och 16 november till 28 februari, med extra perioder för kalv, hind och hjort. Under brunsten 21 oktober till 15 november är hjorten fredad. Hela schemat finns i jakttid för dovhjort och övriga arter i jakttidstabellen. Dovhjort jagas med smygjakt, vaktjakt och drevjakt och kräver klass 1-vapen.
Dovhjorten och människan
Dovvilt har länge varit populärt bland markägare och hålls fortfarande i hägn för kött, jakt och naturvård. Födovalet gör att arten kan komma i konflikt med skogsbruket och skada grödor, och kollisioner med fordon är ett stort hot där stammarna är täta. Jakten behövs för att hålla stammen i balans och minska betesskadorna.
Spår och spillning
Klövspåret är 5 till 7 cm långt, större och mer trubbigt än rådjurets men mindre än kronhjortens. Den mjuka bakre delen av klöven utgör mer än halva klöven hos dovhjort, mot ungefär en tredjedel hos kronhjort, och även i tunn snö syns ofta släpspår. Spillningskulorna är mörka, under 20 mm långa och omkring 10 mm tjocka.
Dovhjort, rådjur eller kronhjort?
På håll skiljer storleken, men på nära håll är det pälsen och bakdelen som avgör. Dovhjorten har prickig sommarpäls, svartvit bakdel och längre svans än både rådjur och kronhjort, och kronhjorten har en ljusare brun bakdel med blek svans. Rådjurets egna perioder finns i jakttider för rådjur.
Dovhjort i köket: kött och recept
Dovhjortskött lagas som annat hjortkött. Innanlår och filé passar bäst som stek, och viltslakterier rekommenderar en innertemperatur kring 55 grader för rosa kött. Samma tekniker som i vår rådjursstek fungerar för dovhjort.
Vanliga frågor
Hur stor blir en dovhjort?
En vuxen hjort väger oftast 100 till 120 kg och de största upp till 140 kg, medan hinden väger 60 till 80 kg. Mankhöjden är omkring 85 till 95 cm hos hanen och 73 till 91 cm hos honan.
Vad är skillnaden mellan dovhjort och rådjur?
Dovhjorten är större, har prickig sommarpäls och en lång svans med svart ovansida, medan rådjuret saknar synlig svans. Dovhjorten lever i flock och är främst gräsätare. Rådjuret lever mer ensamt och äter helst örter och löv.
När fäller dovhjorten hornen?
Äldre hjortar fäller hornen från mitten av april till mitten av maj, yngre hjortar några veckor senare. De nya hornen börjar växa direkt och fejas i augusti.
Hur gammal kan en dovhjort bli?
En dovhjort kan bli upp till 20 år, men hanarna blir sällan äldre än 8 till 10 år. Brunsten tär hårt på hjortarna, som kan tappa en tredjedel av kroppsvikten på senhösten.


